Känner mig som en urvriden trasa

Fick min nya ortos idag! När dem är nya luktar dem sadelkammare tycker jag, efter några dagar luktar dem dock alltid vidrigt unket… Men efter denna helt orelevanta reflektion över doften på en ny ortos, tillbaka till det viktiga 😉

Ny ortos alltså. Gjuten efter en ny ”mall” från senaste sövningen. Borde sitta fenomenalt bra men foten vill inte. Har en sjuhelsikes kramp så hälen kommer inte i botten av ortosen utan känslan blir som att hälsenan är för kort, all vikt på framfoten och tryck på min ”knöl” som jag har på foten. Absolut inte ortopedteknikerns fel utan det är ju det här som är problemet…

Fick bolla lite funderingar med ortopeden också idag. Jag har kännt det att eftersom EMGn såg bra ut så är det ju i huvudet det sitter som jag fått höra av vissa läkare från början. Det var skönt att få ur mig det och få höra att så är det inte alls. Visst, är jag mycket uppstressad och/eller smärtpåverkad så blir spasmen värre men det finns ju problem i foten och benet också, sen att jag stressar upp mig gör det ju helt klart värre… Tur att ortopeden är bra på att läsa mig för jag fick ett litet pepptalk. Det här kommer att bli bättre, sen måste jag jobba på många fronter med smärthantering, ”inte panik”:a och stärka övriga kroppen. Men problemet sitter som sagt i benet – inte i huvudet. Fick bolla lite grann kring behandlingsalternativen man överväger från sjukvårdens sida också. Allt detta är guld värt när känslan i kroppen var att jag ville ge upp, kasta allt vad ortoser heter i närmaste soptunna och bara gå på foten ”så får den väl vara felvriden då”. (Vilket verkligen inte vore bra – jag vet, men jag är urless på alla turer med foten).

Nu på kvällen har jag jätteont. Verkligen jätteont. Tänker ge mig fasen på att härda ut natten iaf så får i värsta fall OTA hjälpa mig imorgon att byta till den gamla skruttortosen igen. Det vore verkligen inte optimalt men kanske en tillfällig lösning eftersom den gamla är ingådd och har töjt sig på rätt ställen. Å andra sidan är den inte lika stabil på långa vägar… Men som mellanting tills spasmen dämpar sig igen kanske? Nackdelen är ju dock det uppenbara – läget kan bli ännu värre eftersom vi lyfter ur och rubbar fotens nuvarande läge och det gör ont. Jag fasar alltid framför allt sånt här. Jag vet att jag INTE får låta känslorna ta över,  jag måste låtsas om att det inte alls gör ont, förneka. För annars, om jag inte håller mig lugn, blir det som sagt än värre eftersom man spänner sig omedvetet. Därav att det i värsta fall blir hjälp av OTA med ortosbyte imorgon. I bästa fall vaknar jag upp imorgon med foten avslappnad och hälen i botten av ortosen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s