Man känner sig väldigt tjatig som patient

Jag var igår på infektionskliniken för att följa upp mina UVI som aldrig riktigt försvinner. Vi pratade en del om hela min vårdsituation och där bland att jag trots upprepade påtryckningar inte haft kontakt med uroterapeut på 8-9 månader och att jag gått med aircast i 8 månader nu och det är solid tystnad från både ortopedi och uroterapi.

Då sa jag det att man känner sig väldigt tjatig som patient. Jag har varken tid eller energi till att sitta i telefonköer om och om igen bara för att få veta ingenting. Inget nytt om NÄR de tänker gå vidare med foten eller om varför uroterapeuten fortfarande inte hört av sig. Och just hela grejen med att tjata. Jag hatar det!

Som tur är, så har jag en bra läkare på infektion. Denne ska nu också skriva till uroterapeuten och trycka på (foten kan ju h*n inte göra så mycket åt eftersom det inte är dennes område) och påpeka att de måste hjälpa mig. Den kassa sanningen är väl att fortsätter det såhär är vi väl snart tillbaka på KAD…:(

I övrigt så är väl livet som vanligt. Har ont, har stora problem med både det ena och det andra, lammen växer, jag stökar runt med hästarna och pluggar så gott jag kan. 🙂 Älskar att det blivit varmare ute nu äntligen och framförallt att det är ljusare ute! Åh, älskade försommarvärme som förhoppningsvis kommer snart!

Tindra och Maya växer så att det knakar som sagt och sover nu inne på natten med fri tillgång på lamnäring men de är ute så mycket som möjligt dagtid om det är bra väder. De är inte riktigt inne i flocken än men det kommer nog snart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s