Spontana känslan de senaste dagarna har varit måste bort. Orkar inte mera. Vill bara fly, plocka av aircasten och knalla iväg, bränna upp varenda jäkla RIK kateter, kasta ortoserna i soptunnan och aldrig sätta min fot på sjukhuset här igen. Tyvärr går ju inte det…
Har så ont och är så trött så jag orkar inte. Funderar på att hoppa av skolan, bosätta mig i en hydda i regnskogen (vilket givetvis inte skulle vara särskilt lyckat). Åka på weekend någonstans, göra något så att jag kommer bort. Bort från min förbannade EDS-kropp. Kruxet är ju att åker jag på weekend följer kroppen med. Rida för att skingra tankarna går inte. Inte ostraffat iaf. Men något måste jag göra innan jag blir helt knäpp.
Måste bort!
Värk kan verkligen förstöra det mesta i tillvaron. 😦 Det borde finnas någon form av smärtstillande som åtminstone lindrar för så här kan du inte ha det. Hur är det med smärtklinik? Kan de inte hjälpa dig med en remiss dit? Eller är det som med alla andra ”sorry vi kan inte hjälpa dig” eller så fungerar viss medicin dåligt eller så blir man groggy av den. Skickar massor av ❤ ❤ ❤ för att du kämpar så hårt och önskar att i morgon är det en bättre dag.
Jag var patient på smärtklinik större delen av 2012 – fram tills den smärtdoktorn var tvungen att lägga ner sin verksamhet. Det har ställt till det en hel del att stå utan den kontakten nu…
Kram!
Vad ska man säga? Censur censur (får inte skriva så fula ord i en blogg) ❤
Fina du, förtjänar långt ifrån dethär!!!
Blev så upprörd när jag läste föregående inlägg att jag inte ens kunde kommentera av mållöshet. Anmäl till patientnämnden, socialstyrelsen. Vad som helst. NÅGOT måste hända!!!!
Jag håller alla tummar jag har att det blir lite bättre snart. Att läkarna inser sina brister och felbehandligat och får dåligt samvete festen av livet.
Massa styrka, kämparglöd och kraft skickar jag till dig Amanda! DU är insperation!