Andningspåverkan av opiater & bensodiazepiner

I år har jag blivit nedsövd ett antal gånger och utöver det behövt intravenös smärtlindring, ”sömnrus” eller muskelavslappnande vid ett antal tillfällen av olika anledningar. Allt sånt här sliter på kroppen oerhört på flera sätt men något som vi inte riktigt får kläm på är att ibland lägger andningen av. Jag blir med andra ord andningsdeprimerad och fått förklarat för mig i efterhand att man fått hjälpa till på olika sätt för att hålla igång kroppens syresättning.

Både opiater (Morfin, Ketogan, Oxynorm osv) och benzo (Stesolid, Dormicum/midazolam med flera) är kända för att påverka andningen negativt i större doser. Det konstiga är bara att… Ibland krävs det sådana pyttedoser så att inte ens ett litet barn borde få problem med andningen men jag lägger av helt och andra gånger kan jag få rejäla doser utan att bli påverkad alls.

För att göra det ännu lustigare; det har hänt vid åtminstone ett tillfälle att jag efter haft extrema smärtor länge och varit helt utpumpad slappnat av tillfälligt av *någon anledning* och då fått problem med andningen. Dvs inga läkemedel direkt inblandade. Vågar knappt ens tänka tanken på ifall jag gör så hemma med när jag svimmar, kommer det komma en dag då jag inte vaknar upp? Det är skillnad på att ligga på IVA/postop eller akuten med läkare i rummet mot när jag är ensam hemma.

Jag måste ta tag i att få detta utrett. I samband med handoperationen försökte en narkosläkare luska i det mitt i natten men han kom inte fram till någon ordentlig slutsats och detta hände så sent som idag igen.

Idag var det som så att jag var tvungen att åka in och få min högra fot ”tillrätta lagd” som jag behövt göra ett antal gånger de senaste veckorna (halkade på kateterpåsen i duschen den 1/9 när jag var inlagd på ortopedavdelningen efter handoperationen). Foten liksom fastnar i ett supinerat, inåt vridet, läge som gör galet ont. Vad det är har jag inget bra svar på utan fått höra allting från ledbandsluxation till muskelkramp till stukning till talusluxation till fotledsluxation.

Skitsamma, ska träffa superhjälte-ortopeden på tisdag och då får han reda ut vilken av hans kollegor som har rätt i sin teori. Oavsett vilket gör det ont som fan och i väntan på att han återigen ska komma i tjänst har man sövt ner mig två gånger och undersökt med genomlysning, fler slätröntgen än vad jag kan räkna till, en CT i onsdags och idag blev en MRT beställd inom tre veckor. För att få foten hyffsat rak och inte fastna i det där dumma läget har man försökt med:

1. elastisk linda (värdelöst)
2. gipsskena *2 varav den första togs av i förmån för aircast och den andra pallade inte trycket utan gick sönder…
3. Aircast walker som är en slags pjäxa med luftkuddar men som inte var tillräckligt stabil
4. Och slutligen fick jag idag ett cirkulär gips som vi hoppas ska hjälpa bara det får stelna i fred

Men reponeringen (alltså när de rätar ut foten igen) gör vrålont, jag skojar inte när jag säger att jag hellre skulle plocka 1000 knäskålar från knävecket än genomgå det EN gång. För att lindra smärtorna så blev jag nedsövd med propofol de två första gångerna i operationssal så jag kände absolut inget, det var under tiden jag var inlagd fortfarande så det gick väldigt smidigt.

Efter det jag kommit hem så har man rätat ut den på akuten ett antal gånger… Och då har man tyckt att morfin + midazolam varit en toppen kombo, och visst har det fungerat – jag minns inte särskilt mycket. Tills idag.

Idag var det en ortoped jag träffat tidigare med det här som jag gillar skarpt. Trots att han är ung och ny har det visat sig vara en supermänniska att ha och göra med, förklarar, stöttar, försöker ordna med saker och är snabb. Ingen av gångerna har jag behövt vänta särskilt länge när det varit han som varit primärjour.

Men ja, idag alltså.

Vi gick igenom planen: droga ner mig och allt jag skulle göra var att fokusera på att slappna av och låta läkemedlena göra sitt medan han rätar ut foten och gipsar snabbt. Får först morfinsprutan… Känner inget. Minimal lindring möjligen men inte så mycket mera. In med muskelavslappnandet i samma dos som tidigare… Känner ingen effekt. De börjar med foten iaf, jag får ännu ondare så att jag nästan tuppar av pga smärtorna, får mera midazolam… Poff, borta. När jag minns igen ligger jag på obs-plats med väldigt mycket syrgas och uppkopplad mot övervak. Har mina misstankar om vad som hänt (känner igen situationen) men är för matt för att bry mig.

Pratar lite senare med läkaren som säger att jag försvann lite för jag fick så mycket läkemedel. Jaha, okej. Orka bry sig liksom, försvinner in i medvetslöshet en stund till. Kvicknar successivt till och när jag sedan är helt pigg och fri från syrgas och övervak pratar jag med en av sköterskorna som varit med och direkt undrar hon ”brukar du sluta andas?

Mina misstankar stämde.

Det här är skitjobbigt. Hur tusan ska man veta hur mycket man vågar ge? Hur ska jag våga ta morfintabletter mot smärtan hemma med sådana här händelser i bakhuvudet?

Nu blev inte ens gipset särskilt bra, foten är fortfarande något snedställd, men när jag och mamma pratade med ortopeden igen kände han att han vågade inte droga ner mig igen och jag vill inte. Så jag får helt enkelt gå med lite sned fot tills på tisdag… Får ju inte belasta foten men det gör jäkligt ont när den bara ligger i det här läget. Ortopeden var jättegullig och det märktes att han försökte med allt men liksom inte kan göra mera. Det krävs en ortoped som har större erfarenhet av sånt här, vi behöver få hit min superhjälte igen, han behöver utöva sin magi i operationssalen för att fixa det här.

…Av någon anledning hade både jag och ortopeden gips på kläderna, i håret, ansiktet och öronen så att det såg ut som om vi varit i något slags gyttjekrig med gips istället för lera men sköterskorna hade inte en enda fläck. Hum… 😉 Fick mig ett litet skratt när jag hade kvicknat till och såg hur karlstackarn såg ut och sen hur jag själv såg ut, haha. 😀 Något som fick mig att dra på smilbanden mitt uppe i den här röran.

 

12 tankar om “Andningspåverkan av opiater & bensodiazepiner

  1. Vilken kämpe du är! Glöm inte; ingenting varar för evigt, inte ens smärta!
    En fråga:mår du illa av oxynorm? Jag tar dem nu i kombination med tramadol retard och alvedon och spydde utav helv… i går. 😦 Kanske postafen hjälper?
    Ha en bra dag, så bra som den kan bli!

    • Oxynorm och Tramadol ska man INTE ta samtidigt!

      De ”motverkar” (i brist på bättre ord) varandra och sänker effekten + mera biverkningar. Så inte konstigt i mina ögon om du mår illa av den kombon.

      Jag mår inte illa av oxynorm direkt, iaf inte när jag tar någon enstaka vid behov.

      Hoppas att du också får en fin dag och visst är inte smärta beständig utan det finns bättre dagar och sämre även om man aldrig blir smärtfri. Kram!

      • Nu blir jag arg ju. Åkte in med ambulans i fredags och svåra smärtor. Fick först stesolid(hemma) plus morfin. Lälaren gav mig oxynorm och skrev ut dem. Jag frågade specifikt om jag då skulle hoppa över tramadolen som jag tar till min nacke men han sade att det skulle jag inte. Jag skulle alltså ta dem ihop… Mådde även lite illa när jag enbart tog oxynorm men inte så att jag var tvungen att kasta upp… Märkligt, eller hur?

      • Tammy: Råkat ut för samma själv med just Tramadol & Oxynorm, är som att läkarna inte riktigt tänker alltid… Men det är alltså något som smärtläkare iaf säger att man inte ska kombinera. Man kan ta dem olika dagar men inte samtidigt.

  2. Märkligt det där med att du slutar andas. Men jag kan känna igen det lite. Och undrar lite om det kan vara en kombo av att du har vansinnigt ont som du försöker stå emot och sen när du inte lyssnar ordentligt på kroppen så stänger den ner själv just för att skydda sig.
    Någon andningsreflex som slutar att fungera.
    När jag har väldigt ont går min andning ner massor och jag får svårt att syresätta mig. Men jag har inte helt slutat som du beskriver.
    Känns lite som en chockreaktion från din kropp.
    Kram

    • Jag är inne på samma teori som dig Anna! Vet att graden av utmattning definitivt har med saken att göra, ju mindre sömn och mera smärtor jag haft – desto lättare stänger det ner. Skitläskigt verkligen eftersom jag inte märker något själv utan kopplar först i efterhand att ”ojdå, nu har det nog hänt sådär igen för varför annars skulle jag ha syrgas och hela köret?”

      Min kropp är ständigt utmattad och har varit det länge nu så det är väl dennes sätt att säga ifrån på allvar. Frågan är bara vad tusan vi ska göra åt det…

      • Förhoppningsvis kanske detta om något kan få alla stölliga läkare omkring dig att ta dig på allvar och ge dig den hjälp du ska ha! Får du bara rätt förutsättningar så går det nog att backa bandet.
        Och på så vis få kroppen att fungera mer normalt och inte stänga av systemet när det känner sig hotat.
        Tills dess får vi sätta ett litet aningslarm på dig ❤

  3. Men lilla gumman… 😦 det kniper i hjärtat när jag läser. Fy vad det strular för dig nu, lite väl mycket kan jag tycka. De där preparaten har ju varningar på sig för att kunna påverka andningen men jag tror åxå att det handlar om en slags utmattningsreflex från din kropp, har hänt mig åxå vid några spridda tillfällen… Förstår att du är rädd för morfinet hemma ensam, visst det suger att ligga på sjukhus men skulle det inte vara bättre att du ligger där övervakad med smärtlindring tills på tisdag så det inte händer igen? Var inte vårdpersonalen mer oroad?? Tänker på dig i alla fall, kram, kram, kram!!!

    • Tack för omtanken ❤

      Eftersom jag har stått på mina hemmamediciner eller andra morfinpreparat så otroligt länge (vi pratar om flera år) i ungefär samma doser utan att reagera (svimmade titt som tätt innan också) så kände sig läkarna lugna att låta mig åka hem när jag piggnat till ordentligt. Men jag tror att det finns samband mellan svimningarna och dessa "kollapser" faktiskt, vet inte hur bara och det är det som skrämmer mig att det kan finnas ett samband… sen dessutom är jag tyvärr rätt duktig på att köra helt slut på mig hemma så tänk om samma sak händer på v.b tabletterna plötsligt en dag, att toleransen sänks så mycket? Läskig tanke som gör att jag drar mig in i det längsta för att ta v.b. Det här hände för första gången i april och då satte den då ansvarige läkaren "opiatförbud" (förutom min vanliga smärtlindring vill säga), något som verkar mer eller mindre upphävt…

      Snart är det tisdag iaf! 🙂

      Kram

      • Ja det är läskigt helt klart. Jag tänker på svimningarna i allmänhet bortsett från andningsuppehållen (inte för att förminska dem på nåt sätt 😉 ) men hur pass utredd är du med hjärtat? POTS-diagnos? Nån MVP eller så? Jag var ju hos hjärtläkaren i tisdags, inga problem med klaffarna tack och lov, men de vill först göra ett 24-timmars ekg för att kolla om retledningssystemet i hjärtat kan vara nåt som strular och som bidrar till svimningar och sånt förutom ortostatiska intoleransen. Vet inte hur du har det med arytmier och sånt? Det är ju så jäkla ironiskt att för mig så kommer det ju och går så det skulle inte förvåna mig om det inte händer en enda gång just det dygnet när jag ska vara kopplad på den där mojjängen…
        Idag är det tisdag och jag hoppas att det går bra hos superortopeden nu! 🙂
        Kram

      • Nu är du ett dygn före, idag är det måndag ju! 😉

        Inte utredd alls mer än att jag har oregelbunden puls och arytmi har man sett några gånger på akuten att jag har… Men det står högst upp på priolistan, ska till VC på onsdag och kräva att de tar tag i det och skickar remisser vidare.

        Kram

      • He he, kom på det förut att jag är ju helt lost, det är ju fortfarande måndag 😀 ja, ja du fattar vad jag menar iaf 😉

        Det vore nog bra att få komma till kardiolog. Genetikern trycker på i mitt fall om att när allt är utrett och om inget visar några avvikelser – vilket vi utgår ifrån – att jag ska få en POTS-diagnos på pappret…

        Lycka till i morgon hos superortopeden 😉
        Kram gumman!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s