Vilse i kaos

De här två ”lugna” veckorna jag skulle ägna åt RIK och där jag minsann skulle avboka allt som går har blivit ett enda stort kaos. Är som om skyn har släppt ner bomb efter bomb och hela tillvaron har ruckats. Sönderslagna fasader är allt som ses men någonstans kanske det innebär början på något bra, något bättre? Och när jag tänker efter, vad säger att nästa kvarter inte står helt orört?

Jag har mycket tunga saker att fundera på. Lustigt nog är det inte särskilt sjukdomsrelaterat även om mitt hälsotillstånd är en viktig aspekt. Helt plötsligt ska jag fatta stora beslut om hur min framtid ska se ut. Beslut jag själv har skjutit på med vilje är dags att fatta och det snart. Redan den närmsta framtiden och i ett längre perspektiv berörs. Jag vet ju vart jag vill nå men nu är det dags att bestämma hur. Är det verkligen dags att lämna tryggheten nu och söka sig vidare, ut i det okända? Redan? Läskig tanke.

Apropå urinvägarna gör det galet ont. Använder ”bananspray” och ”hemorrojdsalva” (Xylocain spray & Xyloproct) som en tok men det lindrar på sin höjd i urinröret. Blåskramperna är närmast outhärdliga. Jag lever inte längre 24 timmars dygn utan det är 48 timmars dygn… Fortsätter det såhär vet jag inte vad jag ska göra. Då blir det tunga beslut att fatta där också…

3 tankar om “Vilse i kaos

    • Jag tror att huvuddelen är att jag börjar få lite ”vuxenångest”, tillvaron som *nästan-vuxen* är så himla bekväm och nu när jag ska lämna det och ge mig ut i stora världen känns allting läskigt. Så läskigt så att jag nog tänker stanna som *nästan-vuxen* ett år till som planerat från början 😉 Iaf när det gäller studierna. I övrigt så knallar jag nog vidare till nästa kvarter, tar nästa steg i livet… Läskigt men viktigt! Känner att jag pratar lite i gåtor, ska förklara mig när allt pappersarbete är klart. Lovar 🙂

      Kram på dig!

      • Jag kan förstå att det är tuffa beslut du ska ta nu, även om jag inte fattar allt. 😉
        Själv var jag gift när jag var arton och hade en liten nyfödd när jag var nitton. Jag fick växa upp fort, men ångrar inget.
        Hälsan var mycket bättre än din då, så det går ju inte jämföra. ❤
        Hoppas nu verkligen du får ordning på allt och att det blir som du vill till slut.
        Kram!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s