Jag går under om jag tänker på vad som varit

Inatt har jag insett en sak.

Hade tänkt att förbereda mig inför nästa möte med att sammanfatta hur de senaste åren varit, vad som hänt, vad som hjälpt och vart det blivit tokigt.

Men det blev alldeles för jobbigt. Jag kan inte sitta och tänka tillbaka på alla gånger jag fått höra att det sitter i huvudet, att jag drar ut slangar själv och simulerar. Det gör för ont.

Spelar det dessutom någon roll att påpeka saker i stil med ”för ett år sedan akutopererades jag och allting gick snett etc”? Hjälper det oss framåt att veta att jag redan för två år sedan hade residualurin och blod i urinen?

NEJ!

Visst, det är bra att ha kallt fakta att detta har pågått länge men bryta ner det till datum, enskilda händelser vinner ingen av oss på. Det gör bara ont. Vad som spelar roll är hur jag mått den senaste tiden. Tid är ett relativt begrepp men vad som hände för ett år sedan är inte intressant. Det viktiga är hur vi ska lösa den nuvarande situationen. Jag vinner ingenting på att gå igenom gamla händelser i nuläget. Det viktiga nu är:

– hur ska jag må imorgon? Dagen efter det?

– hur mår jag idag? Kan vi göra något här och nu får att jag ska må bättre idag?

– hur har jag mått senaste veckan? Är det någon process i kroppen på gång?

Jag är så vansinnigt sliten, orklös och ångestfylld. Inatt kändes det som att livet höll på att rinna ur händerna på mig, idag är det bättre.  Den senaste veckan har varit kämpig (separat uppdatering kommer) och jag orkar snart inte kämpa mera. Jag har fått hjälp men hjälpen kom nog för sent…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s