Det är skissen som är fel, inte byggmaterialet

Låt oss säga att vi ska bygga en sommarstuga. Det ska bli en ultramodern liten sommarstuga med många stora fönster, solpaneler på taket, flera vinklar, burspråk… Ja rena lyxpalatset i miniformat. Ett riktigt påkostat bygge med fint norrländskt virke, ekologisk isolering i form av halm och lera (ja det såg jag faktiskt ett hus som de byggde i Grand Designs som hade). Fint mosaik-kakel i köket och toppmoderna vitvaror. Storslagna planer helt enkelt, format efter våra egna drömmar.

Bygget drar iväg och kostar mer än vad som var tänkt. Av någon anledning är golvet skevt, det 20 m^2 stora badrummet rymmer knappt en toastol. Blåser det så drar det igenom hela huset. Taket läcker in. Strömavbrotten avlöser varandra.Vad hände?

Står du 100 meter i från stugan ser det ut som rena lyxpalatset inbäddad i en svensk idyll. Strå du 50 meter ifrån ser det fortfarande felfritt ut. Likaså om du står tio meter ifrån. Eller fem. Först när du går riktigt, riktigt nära upptäcker du bristerna. Men för att se felet krävs ett riktigt vant öga.

Det är inget fel på virket eller isoleringen. Inte heller på vitvarorna. Hantverkarnas arbete är det heller inget fel på. Felet ligger hos arkitekten som ritade huset.

Samma sak är det med EDS. 

Utåt ser vi mer eller mindre felfria ut. Ser du mig på stan skulle du aldrig kunna ana att jag går runt med en slang på magen och smärtor som ligger där och gnager. Jag ser fullständigt normal ut.

Den som ritar skissen i våra kroppar är cellkärnan. I cellkärnan finns vårt genom, vår arvsmassa. Arvsmassan består av kromosomer (DNA-molekyler) som i sin tur är uppbyggda av fyra olika slags kvävebaser, fosfatgrupper och deoxiribos. Kring dem finns lösa nukleotider* som bildar komplementära strängar vid delning och transkribering till mRNA.

Arbetet i cellen är oerhört komplext och fascinerande. Miljoner olika kemiska reaktioner sker i varje millisekund. Mitokondrierna utövar cellandningen, ATP förbrukas, ribosomerna sätter ihop aminosyror till peptider och peptiderna blir till proteiner, joner kolliderar och repellerar. Vätebindningar bildas, van der Waals bindningar bryts. All denna aktivitet gör mig fascinerad och det är en så otroligt komplicerad apparat så det är ett smärre mirakel att det fungerar.

I alla fall. Det är inget fel på vad vi stoppar i kroppen (såvida vi inte har någon brist eller inte får i oss ett enda gram essentiella proteiner och salter men då är det ju något annat som är galet!) utan felet ligger där i cellkärnan, vår kropps små arkitekter som bestämmer hur olika ämnen ska se ut, när cellen ska dela sig och när den ska dö (apotos). Någonstans längs de otroligt långa DNA molekylerna har det blivit fel. Troligen i något avsnitt som kodar för kollagen eller något protein som kollagen behöver för att fungera korrekt. Är då bokstavskoden (som består av de fyra kvävebaserna) fel, råkar det stå AAAGTAC istället för ATAGTAC blir det heltokigt. Då får vi ett läckande tak.

Kroppen kan inte använda proteiner som vi äter i den formen som vi stoppar in dem. Vad vi gör när vi äter exempelvis en kycklingfilé är att vi tillför massor av aminosyror som är bundna i olika proteinformationer. Dessa proteiner kommer inte in i cellen, de är på tok för stora. Nej, kroppen måste först sönderdela proteinerna till fria aminosyror i mag-tarmkanalen som cellernas membran sedan släpper in. Där finns de tjugo olika aminosyrorna lösa tills ribosomerna behöver dem för att utifrån bokstavskoden från cellkärnan sätta ihop ett nytt protein.

Vad jag vill komma till med mina flummiga associationer och invecklade förklaringar är att det hjälper inte att ta en kapsel med ”kollagen”. Inte hjälper det heller att ta tillskott av exempelvis aminosyran ”arganin”. Troligen har du redan tillräckligt med ”arganin” i kroppen bara det att det inte går att utnyttja i kollagenmolekylen för arkitekten har ritat fel. Förresten, hur ska du veta att det är ”arganin” som behövs om det nu skulle vara en brist? Det kanske är ”glutanin”? Så för er egen skull, lägg pengarna på något annat.

Vi vet inte exakt vart felet i de flesta med EDS sitter. Allt man kan säga är att någonstans har arkitekten gjort fel och det är därför bygget inte riktigt är som det ska på insidan.

Nukleotider består av någon av de fyra kvävebaserna, minst en fosfatgrupp och en deoxiribos (eller ribos i RNA).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s