Man måste väl få drömma?

Jag är lite bitter just nu känner jag. Tänker tillbaka på trasiga förhållanden, missade tillställningar, missat skolarbete, hopptävlingar, kompisar som sagt tack och hej…

Jävla skitsjukdom! Jävla skitvård!

Men vet ni, det ska bli ändring på det. För det har jag bestämt. På något vänster ska jag skaka av mig det som varit och sikta framåt.

Precis som vem som helst har jag drömmar och ambitioner. Min främsta dröm sen tio år tillbaka har varit att gå ut med maxade betyg, få stipendier, läsa till läkare och sen dra till Honduras. Bo i en hydda i några år och sen komma tillbaka till Sverige. Vara en kickass ortoped. Forska. Skaffa familj. Kanske barn. En till häst hade det blivit i vilket fall…

Jag förstår att det inte är möjligt. Jag vet att flytta till en hydda på honduranska landsbygden inte är lämpligt för någon som knappt klarar av antibiotika 😉 Men trots det skickade jag för flera månader sedan in en ansökan till ett volontärprojekt, ett litet sjukhus på landsbygden. 10 mil till närmsta stora stad. Undersköterskeuppgifter. De ville ha mig. Trots flera hundra andra ansökningar från hela världen var det MIG de ville ha. Jag ville inget heller än att tacka ja. Fly från EDS, fly från katetrarna. Fly från allt… Bara hjälpa andra.

Mamma tog hjälp av min urolog för att brotta ner mig i den frågan. ”Nej men Amanda det förstår du väl inte går?”. Klart att jag förstår men samtidigt… Det hade varit så fantastiskt skönt att få uppfylla någon dröm när relationer går åt helvete. Ridningen går åt helvete. Skolan blir jag aldrig klar med… Fly till Honduras kändes som en rimlig sak att göra i förhållande till allt annat.

Likt förbannat sitter jag kvar här i min soffa och allt jag kan göra är att drömma… Drömma mig bort från smärtan som härjar. Drömma mig bort till en varm plats där jag får göra det jag är bäst på; hjälpa andra. Så kroppen kanske är kvar i soffan men hjärnan flyger nu över till Honduras. Over and out!

En tanke på “Man måste väl få drömma?

  1. Du är så ung (vet att det låter som en klyscha) och du kommer att fylla ditt liv med drömmar och meningsfulla saker oavsett EDS. Det handlar om vilja och ambition. Många friska människor gör inget av sina liv fast de kan. Handikappade och kroniskt sjuka kan nå hur långt som helst och det kommer du också att göra och utan drömmar dör man.

    Fortsätt drömma och se till att arbeta med att förverkliga det som är realistiskt, ägna det du saknar en kort tanke men lägg energin på det du kan göra.

    Jag vet att det blir något stort av dig en dag vännen. Du är för smart för att inte lyckas men den där hyddan….hmmmm, hoppa den och utbilda dig direkt istället. Du blir en fantastisk ortoped ändå och jag blir din första patient 🙂

    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s